När Myndigheten för vård- och omsorgsanalys presenterade rapporten "Ur led är tiden" fann man att den tid som finns tillgänglig i vården används förvånansvärt ineffektivt.
Den främsta orsaken är att nyckelpersoner som läkare och sjuksköterskor får ägna en stor del av sin arbetstid åt att sköta administrativa uppgifter.
Speciellt journalhanteringen tar mycket tid och resurser i anspråk, och här finns det mycket tid som går att frigöra genom att använda sig av nya metoder och system för att arbeta effektivare.
Henric Carlsson på Conscriptor har sedan länge arbetat med att införa smartare lösningar kring journalhantering och dessa används i dag inom sju landsting runt om i landet. Han menar att det finns mycket att vinna på att se över de administrativa rutinerna för att på så sätt skapa mer vård till samma kostnad.
– Det finns massor av journalsystem, från hyfsat användarvänliga och intuitiva till de som kräver många knapptryck för olika typer av åtgärder. Dessutom har vi sett att det tar olika lång tid för läkare att skriva en normal journalnotering, vi har mätt variationer på så mycket som 28 procent, säger han.
Eftersom de flesta talar sex gånger snabbare än vad de kan skriva finns det mycket värdefull arbetstid att spara om läkarna talar in sina journaler.
Här finns en stor flaskhals eftersom det råder brist på medicinska sekreterare som normalt dokumenterar journalerna, och med tanke på att en tredjedel av de här sekreterarna går i pension inom fem år kommer läget att förvärras.
– Jag ser en stor risk och det är att läkarna i betydligt högre grad än i dag kommer att få ta sig an än mer administrativa uppgifter, vilket leder till att de får ännu mindre tid åt att ta hand om patienter vilket är helt vansinnigt, säger Henric Carlsson.
Därför gäller det att arbeta smartare och att ta tillvara på de resurser som finns, och här kommer nya lösningar in.
– Vi har till exempel vidareutvecklat taligenkänningen som tidigare i stort sett bara ersatte tangentbordet. Med vår nya funktion som bygger på hybriddetektering, där läkaren kan tala in sina noteringar som sedan kvalitetskontrolleras och omvandlas till en färdig journalhandling, kapas många tidsödande steg.
Men kan det inte vara så att nya tekniska lösningar upplevs som negativa eftersom användarna behöver anpassa sig efter hur de är utformade, och att detta i förlängningen gör att man arbetar ännu mer ineffektivt?
– Visst finns sådana risker och det finns tyvärr exempel på detta i vården. Därför är det viktigt att tekniken verkligen stödjer användarna och blir ett verktyg för vården. När vi kravställer våra lösningar är ökad produktivitet och användarvänlighet helt centrala och absolut krav. Tekniken får aldrig styra verksamheten utan skall tydligt stödja verksamheten.
