E-hälsa.se fick ställa frågor till eHälsoinstitutets verksamhetschef och ordföranden i Svenska Läkaresällskapets IT-kommitté, Göran Petersson, om vilka som är de viktigaste e-hälsosatsningarna just nu.

Hej Göran, e-hälsa är en prioriterad fråga för regeringen och Sverige som land, samtidigt är det kommuner och landsting som har det yttersta ansvaret för vården. Vad tror du är de viktigaste insatserna som behöver göras för att utveckla e-hälsan i Sverige?

Tre saker: 1) att synkronisera och synliggöra alla de insatser som pågår så att man går i takt och respekterar och återanvänder andra kommuners ioch landstings goda exempel och lösningar, 2) att staten erbjuder fungerande och användbar informationsstruktur som kan tillämpas på de områden som professionen på nationell nivå definierar som viktiga för vården, och 3) att inför nya digitala lösningar stegvis precis som med läkemedel

Har du några konkreta exempel på hur ni på eHälsoinstitutet arbetar idag för att åstadkomma detta?

eHälsoinstitutet är en „kritisk vän“ dvs ställer de svåra frågorna vid införande av digital teknik till de instanser som ger oss uppdrag att utvärdera införandet. Vi är inga förvaltare utan hjälper huvudmännen att vara bollplank vid införandet av digital teknik och då ser vi inte bara till tekniken i sig som måste vara robust utan till sammanhanget den ska användas i inklusive användarna och ledningen. Vi har utvärderat införande av bl a vårdinformationssystem i flera landsting och elektroniskt expertstöd. Ofta har ledningen underskattat alla de faktorer som behöver fungera utöver själva tekniken för att man ska få ett bra resultat. Många av våra erfarenheter har använts av Läkemedelsverket och Socialstyrelsen för att ta fram rekommendationer vid införande av digital teknik i vård och omsorg.

Vilka är de största utmaningarna ni ser inom vård och omsorgen idag?

Att kunna överföra information om patienten på ett säkert sett mellan olika vård- och omsorgsgivare så att informationen följer patienten. För att åstadkomma detta behöver olika aktörer använda samma standarder och staten anpassa legala regelverk så att information får överföras smidigt och säkert.

Vilka är de främsta förbättringarna inom vården som man bör fokusera på de närmsta åren?

Att skapa digitala stöd så att patienten motiveras att följa föreskrifter och förebyggande åtgärder. Att patienter genom digitaliseringen inte bara kan ta del av information om sin hälsa utan även själv bidra med information

En av de aspekter som e-hälsa ska förbättra är jämlikheten i vården. Hur tror du att e-hälsa kan hjälpa till inom detta område? 

Information om olika diagnos- och behandlingsmöjligheter måste kunna göras tillgänglig på olika sätt för olika grupper speciellt avseende språk. Genom olika databaser skulle vården kunna hitta resurser även utanför egna landstinget så att överkapacitet kan tas tillvara i andra landsting.

En annan positiv aspekt som ofta lyfts fram med e-hälsa är att patienterna själva får mer kontroll och insikt i sin vård. Vilka fördelar samt utmaningar ser ni med att patienterna genom e-hälsolösningar får ett allt större inflytande över sin vård?

Det handlar om motivation, dvs hur man berörs av den levererade informationen, t ex en app som man känner stöd av och påminnelser att ta sina läkemedel eller träna. Det handlar också om transparens, dvs att man har samma information som vården har och därmed kunna samspela bättre. Genom smarta appar kan man fylla i olika mallar, som kan användas för att dels diagnostisera vad man ev lider av, dels följa sin kroniska sjukdom. På detta sätt skulle man kunna både uppnå bättre kvalitet och högre effektivitet i vården.

Vilka tror du är de största utmaningarna som måste lösas för att e-hälsa ska kunna få reella effekter och bidra till en bättre och mer effektiv vård?

Att få huvudmännen att gå i takt och skyndsamt införa strukturerad vårddokumentation, som möjliggöra minskad dubbeldokumentation och att införa e-hälsa stegvis med ett helhetsperspektiv så att användarnas synpunkter tas tillvara.

Ett problem som ofta lyfts är att det saknas standardisering inom e-hälsan. Upplever du att det idag är för lite samverkan inom vårdens arbete med e-hälsa?

Ja men det är på väg att bli bättre även om det fortfarande går för långsamt. För att professionen ska acceptera den struktur som krävs för standardisering måste den involveras och få återkoppling på allt som dokumenteras. Vad blir resultatet? Vad kan ändras? Blir patienten bättre?
Nu väntar vi alla på innehållet i den nya „Vision ehälsa 2016“, som sannolikt innehåller strategier för samverkan. Det relativt nyligen etablerade Kunskapsrådet är ett steg i rätt riktning.

Ett annat problem som ibland lyfts kring e-hälsa är behovet av ny lagstiftning kring informationshantering. Hur ser du på detta problem? Vad är utmaningen?

Staten måste göra det tillåtet att information om den enskilde personen ska kunna överföras över huvudmannagränser. Att inte göra det innebär en patientrisk i och med att t ex en patient utskriven från sjukhus till hemmet inte får de läkemedel eller föreskrifter som är ordinerade.