Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa. För det krävs samarbete mellan många olika aktörer, ett ordnat införande av digitalt stöd i sjukvården, utvärdering och utbildning. eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet arrangerar masterutbildning i Hälsoinformatik.
Hösten 2017 ska ett två-årigt mastersprogram i det tvärvetenskapliga ämnet Hälsoinformatik startas. Utbildningen ges på distans och halvfart på 20 platser i landet. Målgruppen är studerande samt yrkesverksamma med en bakgrund inom hälsa och vård, IT och ekonomi.
–Industrin skriker efter detta, datavetare och tekniker inom vården gör det liksom studenter som gått en grundutbildning i exempelvis informatik eller till sjuksköterska. Det säger Göran Petersson, professor i hälsoinformatik, läkare och verksamhetsledare vid det tvärvetenskapliga eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet i Kalmar.
Redan har fristående kurser getts i Hälsoinformatik. En tredje omgång påbörjas i höst. En majoritet av de studerande har kommit från vården, men också systemleverantörerna finns representerade.
Måste se helheten
Regeringen samt Sveriges kommuner och landsting står gemensamt bakom en vision om Sveriges framtida position på det här området. En viktig komponent för att uppfylla målen är att öka kompetensen. I dagsläget finns dock ett mycket begränsat utbud av utbildning inom e-hälsa.
eHälsoinstitutet har fått yttra sig över den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) och sätter där fingret på bristande organisation och ledning när det gäller införandet av e-hälsa.
–Vi har ingen enkel lösning på detta men man måste våga fatta beslut både nationellt och lokalt och vara medveten om att det är långa ledtider, säger Göran Petersson. Man har inte tagit vara på mediet som man borde och man har strävat åt olika håll. För att ta vara på digitaliseringens möjligheter måste man se helheten och inte bara bländas av tekniken i sig. Utvärderingen måste ha ett MTO-perspektiv, ta hänsyn till hur människan, tekniken och organisationen förhåller sig till varandra.
Krävs fungerande struktur
eHälsoinstitutet har fokus på ”ett ordnat införande av digitalt stöd” i hälso- och sjukvårdsorganisationerna.
–Det krävs utvärdering och uppföljning när digitalt stöd införs och det på ett forskningsbaserat sätt för att uppnå kvalitet, ändamålsenlighet, användbarhet och kostnadseffektivitet, säger Göran Petersson. Sverige skulle som konkurrensfaktor kunna ha kvalitetsbaserat digitalt stöd i vården.
Alla de många i sig goda insatser som pågår i kommuner och landsting måste synkroniseras och synliggöras. Staten måste erbjuda fungerande informationsstruktur som kan tillämpas på ett sådant sätt som professionen på nationell nivå definierar som viktiga för vården. Därtill krävs att nya digitala lösningar införs stegvis. Genom olika databaser skulle vården exempelvis kunna hitta resurser även utanför det egna landstinget så att överkapacitet kan tas till vara.
eHälsoinstitutets roll är att vara en ”kritisk vän” som är bollplank för de olika huvudmännen och myndigheter vid införandet av digital teknik.
Gäller få alla att gå i takt
–Vi har utvärderat införande av bland annat vårdinformationssystem och elektroniskt expertstöd i flera landsting. Ofta har ledningen underskattat alla de faktorer som behöver fungera utöver själva tekniken för att det ska bli ett bra resultat.
Den stora utmaningen för vård och omsorg ligger i att kunna överföra information om patienten på ett säkert sätt mellan olika vård- och omsorgsaktörer så att informationen följer patienten. Olika aktörer behöver använda samma standarder och staten behöver anpassa legala regelverk. Vidare behöver patienten motiveras att ta konsekvenserna av information om sin hälsa och samtidigt bidra med information.
–e-hälsa kan bidra till att förbättra jämställdheten i vården. Information om diagnos- och behandlingsmöjligheter kan göras tillgänglig på olika sätt för olika grupper. Den största utmaningen för en utbyggd e-hälsa är nu att få huvudmännen att gå i takt och skyndsamt införa strukturerad vårdinformation, säger Göran Petersson, som ser fram emot handlingsplanerna för ”Vision e-hälsa 2016”, så att det blir verkstad.
Linnéuniversitetet är ett av Sveriges nyaste lärosäten och finns i Kalmar och Växjö.
Här läser ungefär 31.000 studenter vid 150 utbildningsprogram och 2.000 fristående kurser. Forskningen håller hög kvalitet och har fått genomslag nationellt som internationellt.
Den spänner över humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik, och innehåller en rad väletablerade forskningsområden. Allt ifrån arbetsmarknadspolitik, välfärdsfrågor och entreprenörskap till biovetenskap, akvatisk ekologi och trä och energiteknik.
Läs mer på www.lnu.se
eHälsoinstitutet arbetar med forskning, utvärdering, samverkan och utbildning inom eHälsa, dvs digitalt stöd för att stärka individen samt höja kvalitet och effektivitet inom hälsa, vård, medicin och omsorg. eHälsoinstitutets uppdrag är att utvärdera eHälsa för ett sunt införande och användning speciellt avseende läkemedelsanvändning.
Läs mer om eHälsoinstitutet här